torsdag 9 april 2015
en liten fundering..
I boken Lärare som ledare står det att en av
fördelarna med "eget arbete" är att de elever som är blygare inte behöver prata
inför klassen, men är detta verkligen en fördel för dessa elever? Läroplanen säger att vi ska förbereda eleverna för att aktivt kunna delta i samhällslivet. Hjälper vi då eleverna genom att ”ge dem dessa fördelar” eller behöver vi utmana? Vad tycker ni? /Ida
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Svår fråga! Den går ju att knyta an lite till den artikel som Nya pedagogerna skrev om i sitt inlägg: "Hjälpa blyga barn". Det kan ju vara jobbigare än man tror att känna sig blyg och rädd i klassrummet. Samtidigt så måste man ju tänka på hur eleverna kommer hantera blygheten i framtiden om de inte behöver jobbar med den. Även om man skyddar barnen i klassrummet så kommer det ju faktiskt en dag när de går ur skolan. Många av dem kommer att få jobb och ställas inför situationer där de måste våga prata inför andra människor.
SvaraRaderaDet är svårt att veta hur man ska handskas med det här som lärare. Man måste nog känna av från gång till gång. Ibland utmanar man de blyga eleverna och ibland låter man dem få känna att de bestämmer själva hur de vill göra.
Intressant fundering Ida. När man endast arbetar med eget arbete missar man ju mycket av kunskapsutbytet från andra. Jag håller med Amanda när hon säger att man kanske måste känna av situationen lite och agera därefter. Man kanske kan börja med att eleven får jobba tillsammans med någon som hen känner sig trygg med, för att sedan utöka detta till att eleven kan arbete tillsammans med andra och därmed förstärka sitt självförtroende. Som du säger Ida ska vi lärare förbereda eleverna för att aktivt kunna delta i samhällslivet och jag är tveksam till att detta går att uppnå om man endast låter barnen arbeta med eget arbete, och därmed inte har chansen att dela sina erfarenheter med andra. Men det är nog svårt att hitta den där balansen mellan att utmana och kanske utsätta eleven för något som i slutändan leder till att det blir ännu värre. / Josefine
SvaraRaderaInstämmer med er båda att man nog får känna av situationen från gång till gång. Jag tror även som du skriver Josefine att ett bra sätt är att blyga elever får börja att arbeta tillsammans med en person som hen känner sig trygg med. Jag tror att detta med att prata inför en grupp och att arbeta tillsammans är något man bör arbeta med tidigt så att det blir till en vana för eleverna. Att prata inför andra är något som man inte kommer ifrån. Det kommer i stället att dyka upp fler och fler av de situationerna ju högre upp i skolåldrarna man kommer. Att arbeta mycket med detta i de tidigare åldrarna tror jag kan vara ett sätt att hjälpa många elever slippa känna obehag och ont i magen inför muntliga framträdanden senare i skolan och i ute samhällslivet. Att helt och hållet undvika att blyga elever ställs inför "jobbiga" situationer där de ska prata inför andra kanske kan tyckas hjälpa dem just för stunden. Men jag har svårt att tro att det gör det i slutändan. Samtidigt så vill man ju inte att elever ska må dåligt, som jag vet att många elever, och även vuxna gör när man ska prata inför en grupp. Det är en klurig fråga. Man vill ju göra det bästa för eleven, men vad är då det bästa?
SvaraRaderaDetta tycker jag är väldigt svårt men också viktigt att fundera på som framtida lärare. Om jag tittar tillbaka på min egen skoltid så tyckte jag under alla år att det var fruktansvärt jobbigt att prata inför klassen. Det blev värre med åren och när man sedan på högstadiet och gymnasiet dessutom skulle ha redovisningar tyckte jag att det kändes ännu värre. Jag tror på att börja tidigt, att arbeta mycket i grupp, ha samtal och diskussioner regelbundet i klassen. Ett öppet klimat i klassrummet där det är okej att inte kunna svara eller svara fel! jag upplevde under min VFU att alla elever i klassen vågade prata mycket och öppet och att man samtalade mycket tillsammans. Jag tror som ni andra har skrivit att man inte ska låta de blyga eleverna sitta tysta och "slippa" prata men att man får se till situationen och den enskilda individen. Man gör dem ingen tjänst om de inte får "öva" på att prata framför andra men samtidigt vill man inte tvinga dem till något som de mår dåligt av. Jag håller med om att det kan vara bra att börja men att arbeta i par och samtala och diskutera för att sedan utöka och förhoppningsvis övervinner eleven sin rädsla och vänjer sig vid situationer som tidigare varit obehagliga :) / Hanna
SvaraRaderaJag håller med om att det är en svår fråga. När jag gick i skolan trivdes jag inte med att prata inför klassen utan försökte undvika det i så stor utsträckning som möjligt, men i efterhand kan jag känna att det var nog inte det bästa att göra. Jag tror att man ska försöka få de flest elever i klassen att våga och känna sig trygga med att prata inför varandra i klassen, men man kan gör detta på olika sätt. En sak kan vara att börja med att redovisa i små grupper, när eleverna känner sig trygga i detta blir det lättare för dem att redovisa i större grupper. Jag tror det är viktigt att man som lärare inser och respekterar att vissa elever inte gillar att prata för varandra, men jag tror inte den bästa lösningen är att låta dem undvika det, istället måste man hitta bra lösningar som resulterar i att dessa elever får den trygghet och självförtroende som behövs för att klara av att redovisa för klassen.
SvaraRaderaDetta är som ni andra skriver en mycket intressant fråga. Jag tror inte heller att vi hjälper eleverna genom att låta dem slippa. Jag tror på som många andras kommentarer här att det ska börjas tidigt. Kanske inte att de behöver prata inför helklass hela tiden, halvklass eller små grupper är en stor bedrift att prata inför om man inte känner sig bekväm i situationen. Men om detta finns med redan från dag ett så tror jag inte det blir ett så stort problem. Självklart måste läraren se till så att alla får sin röst hörd och om det är någon som svarar fel så är inte detta något att kommentera. Skapas denna "trygghet" redan från början tror jag att självförtroendet ökar just vad det gäller att i alla fall prata inför klassen eller en grupp.
SvaraRadera